Kristus Konungen

Idag är det Kristus Konungens dag. En dag kommer Kristus att regera som konung över hela universum. Antingen accepterar vi honom som vår konung redan nu, eller så kommer vi bli tvungna att göra det vid hans återkomst till jorden. Och om det ska kunna bli ett kärleksfullt och glädjerikt accepterande så måste det ske av fri vilja innan dess. Än finns det tid kvar.

Grattis till alla Göteborgare som firar patronat idag, och till broder Wilfrid av Kristus Konungen.

"Jag säger er: var och en som har, han skall få, men den som inte har, från honom skall tas också det han har. Men mina fiender, de som inte ville ha mig till kung, för hit dem och hugg ner dem i min åsyn." (Luk 19:26-27)

Återuppstånden

Denna vecka har varit mycket händelserik och lärorik. Det började med att jag genomgick den allvarligaste krisen hittills sedan jag började mina studier på Ii-programmet, så till den milda grad att jag när jag gick hem från skolan i tisdags inte kände någon som helst vilja, ork eller inspiration att fortsätta mina studier. Inte så att det är omänskligt mycket att göra och att jag inte skulle klara av det, men jag kunde helt enkelt inte se något högre syfte med att pinas igenom 5 långa år av tristess. Men om jag skulle hoppa av nu, vad skulle jag då göra istället? Jag ringde hem till mina föräldrar och talade ut, och tog sedan för första gången sedan jag kom hit en joggingtur för att rensa tankarna. När jag kom tillbaka stod det helt klart för mig att det är Guds kallelse för mig att jag ska studera på Ii-programmet, och denna vetskap fick mig att återfå all inspiration och studieglädje. Och om det ingår i Guds plan för mitt liv att jag ska ta civilingenjörsexamen, då kommer han också göra det möjligt för mig att klara av det. Givetvis måste jag fortfarande göra min del av jobbet, men jag har full förtröstan på att Gud kommer visa mig hur jag ska bära mig åt för att klara mina studier på ett så effektivt och glädjerikt sätt som möjligt. Denna vecka har han - genom mina vänner och föräldrar - uppenbarat för mig vikten av att plugga tillsammans med andra istället för att sitta hemma ensam, samt att ta tid för att motionera.

Ett stort tack till alla som har bett för mig.

"Låt mig var morgon möta din trofasthet, ty jag förtröstar på dig. Visa mig den väg jag skall gå, jag sätter mitt hopp till dig." (Ps 143:8)

Världen har blivit grå

Denna vecka har varit en av de tuffaste sedan jag började mina studier på Ii-programmet. Eftersom jag tog ledigt från skolan i torsdags och fredags förra veckan låg jag efter en lektion i de båda matematikkurserna, och från tisdag till fredag hade jag lektioner ända till klockan 17. Mot mitten av veckan kändes det ett tag väldigt tungt, så till den milda grad att jag, som jag gjort några gånger nu sedan jag kom hit, började ifrågasätta meningen med allting.

Men så, idag, läste jag några sidor ur Den inre bönens väg av Wilfrid Stinissen (som till stor del bygger på Johannes av Korset och Teresa av Avilas skrifter), som var till stor hjälp. Återigen förundras jag över hur mina tankar och känslor formuleras i ord i det som broder Wilfrid skrev för över 15 år sedan.

"Jag njuter inte längre av den vanliga världen och jag njuter ännu inte av glädjen att leva med Gud. Det är svårt att leva på det viset, och man måste kämpa mot vemod och nedslagenhet. Under denna period skall man ofta erfara en stor längtan efter Gud, inte en längtan som beror på att man förståndsmässigt inser att Gud är värd all kärlek, utan ett verkligt väsensbehov, en längtan som kan göra mycket ont, men som också kan göra en mycket lycklig." (s. 29)

"När en kvinna skall föda har hon det svårt, för hennes stund har kommit. Men när hon har fött sitt barn minns hon inte längre sina plågor i glädjen över att en människa har fötts till världen. Nu har också ni det svårt. Men jag skall se er igen, och då skall ni glädjas, och ingen skall ta er glädje ifrån er." (Joh 16:21-22)

Tillbaka från Karmelitland

Som väntat var helgen på Karmelgården alldeles underbar på alla sätt. Och som väntat var det ingen höjdare att igår slängas in i universitetsstudierna igen, som hade varit nog så krävande även om jag inte dessutom hade haft två missade dagar att ta igen. På grund av detta kommer jag inte att prioritera mitt bloggande under den närmaste framtiden. Men om jag kommer på något riktigt intressant att skriva om som jag tror att mina läsare skulle kunna vara intresserade av och dessutom får en ledig kväll någon gång så kanske det blir av (låter ungefär som Skalmans standardsvar på frågan om när han tänker gifta sig). Ha det så bra allesammans och Gud välsigne er.

"Ett har jag begärt av Herren, efter det strävar jag: att jag må få bo i Herrens hus i alla mina livsdagar, för att skåda Herrens ljuvlighet och betrakta hans tempel." (Ps 27:4)

Alla helgons dag

Idag är det alla helgons dag, och därför har jag bett om alla mina favorithelgons förböner. Mitt skyddshelgon, den helige Thomas More, om modet att alltid stå upp för sanningen; den helige Josef, om kyskhetens dygd; den helige Thomas av Aquino, om vishet och förmågan att klara av alla studier; den heliga Teresa av Jesusbarnet, om ödmjukhet och större kärlek till Jesus och Maria; den helige Franciskus, om förmågan känna sympati med de fattiga och att leva asketiskt; och inte minst den heliga Gudsmodern, jungfru Maria, om att lika förbehållslöst som henne kunna lägga hela sitt liv i Guds händer med ett enda stort "Ja, Fader" på sina läppar.

Fader Paul hade lyckats ordna fram ett exemplar av de båda banden av det officiella breviaret som jag fått låna. Jag kan knappt beskriva min glädje och tacksamhet över detta. Tack så mycket, fader Paul. Förhoppningsvis hinner den nya utgåvan av breviariet komma ut innan jag blir tvungen att lämna tillbaka det. Och kan ni gissa vems namn det står på försättsbladet? Hubertus Brandenburg. Efter några hektiska skoldagar känner jag mig plötsligt mer upplagd än någonsin för att åka på ungdomsreträtt på Karmelgården. Vi hörs på söndag kväll.

"Du omsluter mig på alla sidor och håller mig i din hand. En sådan kunskap är mig alltför underbar, den är mig för hög, jag kan inte begripa den."
(Ps 139:5-6)